Längst inne i ett cyber café eller längst ner i någon gammal övergiven källare finns de. VR rummena, platser dit de som inte har råd med egen VR teknik kan gå för att köpa en liten stund i VR. Här kommer ens drömmer till, här kan man uppleva en annan verklighet bortom arbetarnas ensidiga liv och de utstöttas bottenlösa misär. För många är de en efterlängtad stund, flera månaders besparingar för några minuters drömmande. Är det värt det då, det är frågan. För många är det värt mer än värt, för de är VR deras riktiga liv och all anna tid ägnas åt att spara, ljuga, sno krediter nog för att köpa ytterligare ett par minuter av VR. För de är VR en drog starkare än någon annan och många människors liv har tynat bort i dessa VR hålor. Enligt många är VR det nya opiumet.
En berättelse från den undre världen[]
Tanase lyfte på skynket som sett sina bäst dar längst inne i cybercafét, en kort och skitig korridor ledde in till ett rum som inte fanns med på den officiella planritningen. Likt många andra korridorer och rum så här långt nere, lätt att gå vilse om man inte såg upp. När Tanase kom in rummet var det första som slog honom stanken. Stanken av instängda människor, för rummets skitga väggar var fyllda av människor som satt tillbaka lutade helt borta i VR världen. För de var den verkliga världen endast något man besöker för att betala mer tid i VR. Tanase hade själv sett hur människor hade tynat bort i dessa rum, hur familjer hade slitits sönder och splittras när en nära anhörig varit ytterligare ett offer för VR drogen. Han visste för han var själv en av de, han hade själv sett sin mamma förloras till VR världen medan han själv fått sitta bredvid henne i VR rummet….